Snart maj månad slut

Tiden går som alltid fort. Nu är sommaren här och våren dök nog aldrig upp. Som tur är det inte så mycket pollen i luften men nyser gör både sambon, sonen och dottern.

Dottern har äntligen klarat kunskapsprovet så nu har hon bara uppkörningen kvar. Jag hoppas verkligen att hon ska klara det den här gången. Hennes legitimation hann gå ut så nu har hon förnyat den. Hon är inne på sin andra månad på praktiken på banken där hon får lära sig allt men hon kommer inte att få något fast jobb där. Men förhoppningvis praktik på tryckeriet, och klarar hon av offsettryck maskinen, så har hon fått veta att hon kan få en fast tjänst där.

Sonen går upp först på morgonen, redan vid halv sex då han börjar på praktiken redan halv sju. Nu har han inte många dagar kvar på skolan, då han tar studenten den 5 juni. Sedan hoppas jag att ha får lärlingsanställning.

Jag kämpar på, och det blir fler och fler på min arbetsplats. En del kommer gör sin praktiktid och sedan försvinner de. En del får någon typ av projektanställning, vilket jag har fram till sista januari 2014. Arbetsgivaren har köpt fler företag som han hoppas få liv i igen. Mina kolleger skapar webbshopar och jag försöker skapa Facebook sidor till företagen/varumärkena, som arbetsgivaren har. Jag har skapat fyra stycken nu som det nu är meningen att jag ska underhålla så gott det går. Jag ska även underhålla en webbplats. Jag fick även en ny uppgift idag och det är att vara mentor för en synskadad kille som började förra veckan som ska arbetsträna ca två timmar per dag. Han ska börja titta på hur man använder WordPress, för att se om det kan vara något för honom att arbeta med.

För någon månad sedan skulle jag var mentor för en annan som skulle arbetsträna och försöka se om hon kunde klara av att lära sig wordpress och lite HTML, men hon kände att det inte var något för henne så hon slutade efter sina tre månader.

Min kontakt person på AF-hörsel undrar varje gång vi träffas om jag jobbar heltid, vilket jag gör. Men när jag undra varför hon undrade det, så sa hon att hon inte gör det, (hon har också en hörsleskada). Hon sa att jag kunde söka sjukersättning på fkassan om jag känner att jag inte orkar arbeta heltid.

Jag har varit på en kurs på Hörcentralen, ”Aktiv kommunikation”, där jag träffade andra hörselskadade, två timmar à fem gånger. Det var väldig intressant och man fick ha med sig en anhörig , vilket bara en tjej hade. De andra deltagarna arbeta inte heltid och en var arbetslös. De hade tydligen ersättning ifrån f-kassan.

Jag funderar på detta då jag kan känna att jag missar en del när jag kommer hem och ska försöka hänga med vad sambon och barnen säger. En del dagar är jag trött i huvudet och har ingen energi kvar för att orka koncentrera mig att höra. Men det lutar åt att jag försöker kämpa på ett tag till. Jag mådde ju mycket sämre förut då jag inte orkade något alls på helgerna då jag var fysiskt och psykiskt trött och hade värk i ryggen mest. Nu jag slappna av bättre och har inte heller samma värk i ryggen, och framför allt ingen stress.

Jag lyckades få en kontakt med AFs terapeut (stavning och uttal?) och hon sa att det skulle inte vara några problem för mig att få en mer ergonomisk arbetsstol och armstöd. Att få ett bättre arbetsbord kunde vara svårare. Hon skulle höra av sig men jag har ännu inte hört något. Man kanske inte kan få allt. Jag har ju i alla fall fått mina akustik/ljudabsorbent plattor i tak och på väggar, och mina konferens hjälpmedel. Och allt betalar AF. Jag hade även en SIUS (särskilt introduktions – och uppföljningsstöd), men inte nu längre.

Det var lite för den här gg…….

//

 

Lite av varje

I måndags så övningskörde jag med dottern, vid Sigtuna. Jag hoppade över gympa passet. I tisdags så skrev dottern kunskaps provet för körkortet, men hon hade två fel för mycket för att bli godkänd. När vi kom hem ifrån jobb så övningskörde sambon med dottern mitt i Sigtuna, medan jag gjorde middagen. Efter middagen så övningskörde jag med dottern inne i Uppsala. Det mesta eller allt gick bra och dottern var på ganska bra humör även då hon inte blivit godkänd på teorin. På onsdagen så var det uppkörning för dottern och hon hade otur och blev inte godkänd. Hon deppade givetvis, vem skulle inte det. Minns ju hur jag kände det själv, då för så där tjugofem år sedan. Jag fick ju mitt körkort till slut efter fjärde gången. Men jag känner att dottern är duktigare än vad jag var.

Idag var dottern in till Bromma på anställningsintervju som tydligen kändes helt okej, och hon skulle höra av sig dit när hon fått nästa uppkörning, då de verkade intresserade av dottern, men kravet är att ha körkort, för att få projektanställningen.

På måndag så börjar hon på praktik på banken på hemmaplan, som ska vara i tre månader framåt.

I går var jag till kuratorn på Hörcentralen för sista gången då han nu går i pension. Känns lite vemodigt, då det känts bra att prata med honom. Ikväll så har jag varit på kurs på hörcentralen, ”Aktiv kommunikation”. Den ska var fem gånger men jag kommer bara att kunna vara med fyra av dessa, eftersom att jag har bokat hotell i Katrineholm när sonen ska vara i final i Plåt-SM. Kursen på hörcentralen var givande då det är skönt att höra att det bara inte är jag som tycker som jag tycker utan det flesta har samma tankar och funderingar. Det är en blandad grupp och man ska gärna ha en anhörig med men det var bara två anhöriga med av åtta deltagare. Jag kommer troligen inte att kunna få med min sambon dit. Kursen är mellan klockan 16 och 18 och sambon slutar klockan 16, och kan inte smita iväg tidigare.
När jag gick från jobbet vid 15.20 så var min chef på mig fast jag fått ok via mail. Han ställde några frågor om tiden det gäller och så, men så ringde telefon så han sa att vi måste ha möte och prata om det senare. Jag hoppas att det ordnar sig, då jag känner att detta är en rehabilitering för min hörselnedsättning som jag tycker att jag måste få gå på.

En av tjejerna på kursen, kunde inte jobba heltid pga sin hörselnedsättning, vilket hon har försökt med flera gånger och då är hon ändå bara lite över trettio. De andra vet jag inte om de arbetade heltid, men jag tänker försöka arbeta heltid så länge som det går. Men om vi ska fortsätta kriga här hemma så vet jag inte hur länge det håller. Det tar verkligen på energin att vara hörselskadad, då man oftast är helt slut i huvudet när man kommer hem, och ska orka ha någon bra kommunikation och vara social med familjen. Vilket de har svårt att förstå.

Nej nu väntar sängen och att försöka koppla bort att jag har två, ibland tre olika tinnitus ljud. Det är aldrig tyst i mitt huvud trots att jag har hörselnedsättning och tinnitus på båda öronen. Men trots allt så sover jag bättre nu än vad gjort tidigare år.
//