Känner efter för mycket

I morse vaknade jag till tidigt och hade ont i huvudet, men så tog jag bort en kudde då jag märke att jag låg på två, och somnade om men så vaknade jag igen och det snurrade i huvudet på mig, och jag gick då upp efter en stund när det slutade snurra. Jag kände mig illa mående och lite yr och väldigt konstig i kroppen.
Försökte att äta frukost men fick bara i mig en smörgås istället för två. Sedan försökte jag slappna av men det kändes som jag hade hjärtklappning, ( har haft det från och till under i stort sett hela detta året). Huvudet kändes fortfarande lite konstigt så jag tog en alvedon och en cvitamin brus.

Sedan åkte jag 10.35 tåget in till stan samtidigt som dottern, cyklade ner till tåget. Jag var in till arbetsförmedlingen för att anmäla mig helt arbetslös från och med idag. Det gick fort så jag hann med att åka tåget hem på samma biljett/klipp. Men jag hann även på till en gynmott. för att kolla om de hade någon tid, men de fanns inga tider förens i november tidigast, så jag skippade det.

Ett okänt nummer ringde på min mobil men jag svarade inte men kom sedan på att det kunde ju ha varit kuratorn på VC, som sa att hon skulle återkomma. Hoppas att hon hör av sig igen. Jag har även skickat ett mail till kuratorn på Hörcentralen som inte har  hört av sig vilket han brukar vara snabb med.

Jag sitter mest och grubblar och känner efter om det är något allvarligt fel på mig och är allmänt deppig och orolig hela jag. Ingenting är roligt längre, och då är det egentligen inte så stort problem jag har. Jag har bara fått en hörselnedsättning och blivit av med jobbet pga en överenskommelse med arbetsgivaren. Det finns ju värre problem här i världen.

Jag försöker att tänka positivt vilket jag har lyckats ganska bra med tidigare, men nu har jag kommit in i någon knäpp ond cirkel som jag inte kan komma ur själv och behöver proffessionell hjälp, innan jag går under.

I morse fick jag även ett mail i från min arbetsledare som undrade om jag kunde komma på personalmötet på tisdag, då de ville tacka av mig. Det kändes ju ännu mer depprimerande, men jag svarade att jag tyvärr inte kunde eftersom att jag ska göra avrapportering av vägledningen på AF-hörsel till min arbetsförmedlare just då, så vi får ta det en annan gång.

Nej nu hoppas jag att mitt konstiga mående släpper. Jag är i alla fall inte lika illamående nu när jag ätit middag. Men mår jag dåligt imorgon så blir det nog till att ringa vårdcentralen och se om jag får något råd eller en tid.

Ha´t så länge!

//

Lördag

I går kväll fick jag sån grym huvudvärk, nästan som migrän, men ändå inte, så jag gick och la mig vid 22.30 och har sovit som en stock hela natten vilket är väldigt ovanligt, men det behövdes nog.
Jag har nu varit på vägledning på AF-Hörsel och det var väldigt bra och trevligt och väldigt mycket med info att ta in, då min koncentration och minne sviktar. Jag och en av deltagarna (L) åt en suschistrut och satt och prata någon timme eller två innan vi tog samma tåg hemmåt. Hon skulle till arlanda och sedan ta flyget till Gotland där hon bor. Väldigt tråkigt med ny vänskap och så långt bort, då är det tur att mail och Internet finns.

I går efter skolan hade dottern med sig en vän hem, som hon hållt kontakten med sedan första året på gymnasiet. Hon stannade på middag och sedan kom hennes pappa och hämta upp henne då han kom hem med flyget. Det känns bra med att dottern har en vän på besök men ändå ovant då det inte är så ofta.

Just nu är jag lite lätt irriterrad och arg på min sambo då han inte tycks ha fått någon som helst förståelse för min hörselnedsättning. Han sitter/ligger fortfarande i soffan och gastar på mig när han vill mig något. Och jag har fått veta att jag inte ska svara när han gör det och jag är i köket eller på övervåningen (där min dator är). Jag gör fel när jag oftast springer och frågar vad han säger och vill, vilket är väldigt tröttsamt det är ju en av anledningarna till att jag har huvudvärk och ofta är trött och överansträngd.

Mina uppgifter är nu att försöka få med åtminstonde sambon till att börja med på en anhörighetsträff med kuratorn, och hoppas på att sambon lyssanar på honom när han förklara hur min hörselnedsättning är för mig. För hur mycket jag än försöker förklara för honom om min hörselnedsättning så går det inte in i honom. Jag mår inte bara pest av att jag nu i nästa vecka blir arbetsökande utan även av att få mina närmaste att förstå mitt funktionshinder. Jag måste även ta och få tag i en psykolog eller om det räcker med en kurator, hjälpa mig att få styrka och självkänsla att tro på mig själv. Det är vad jag fått som råd av flera nu att jag måste göra.

Det är mina uppgifter att göra nu innan den 18 oktober och även att fundera ut var jag skulle vilja göra en praktik på för företag. Efter intressetestet som jag gjort under vägledningen så är det som jag redan visste att jag vill arbeta inom data/IT men även webbdesign. Jag kan även tänka mig att kombinera det med att arbeta administrativ inom ekonomi.

Nej, nu får det räcka för idag.

//