Augusti månad och sommaren kom

Jag och sonen var hos läkaren på VC för lite mer än två veckor sedan. Nu har vi fått provsvaren(blodprov). Transglutaminas visar inte på gluten, men för att säkerställa så bör sonen göra gastroskopi. Och läkaren föreslår att han ska äta laktosfri kost, då han har genen för laktosintolerans. Sonens övriga blodvärden var normala, som järn, folsyra, magnesium, B12 och zink.Mina värden var att jag hade lite förhöjd järn(ferritin) och lite för lågt zink. Ferritin(järnet) kan ligga lite högt då jag har besvär med mina leder. Och jag ska återkomma om lederna svullnar för ny bedömning. Man får oftast ont i lederna vid Celiaki. Min transglutaminas har normaliserats (från 13 till 2), men jag bör göra en ny gastroskopi för att se att tarmslemhinna har läkt. Så nu återstår det att sonen och jag ska bestämma om vi ska göra gastroskopin. Som vuxen blir man inte nedsövd, men jag ”överlevde” första gången … Jag ska även försöka få dottern att ta nya prover, för att se så hon inte har några vitamin eller mineralbrister. Jag vill även veta om hon också har laktosintolerans. Sambon vet jag inte alls vad jag ska muta honom med för att kolla upp sin hälsa. Han är sjukskriven just nu för muskelbristning i vänster lår.

Sonen har haft semester och började jobba i måndags igen. Dottern har jobbat denna vecka och ska jobba även nästa vecka, sen får vi se om det blir något mer.

Sambon skulle ha haft semester v30-33 men är sjukskriven i stället. Han ska åter till sjukgymnasten på torsdag nästa vecka.

I går var jag på min första anställningsintervju. Den var på Hornstull i Stockholm. FriendsOfAdams bageri. Ett vikariat som börjar i december. Hon hör av sig senare. Jag tog pendeln till Stockholm Södra station, och sedan buss 4 och sedan en kort promenix. Jag var ute i god tid. Sedan gick jag tillbaka till pendelstationen, och när jag fråga om jag var på rätt väg, så sa personen att jag istället skulle ta T-banan för det var någon kilometer att gå, men jag sa att jag ville gå till rätt station direkt. Jag tänkte efteråt att Stockholmare är bra lata, då de tar T-banan istället för att gå. Jag är ju uppväxt på landet där man hade tre kilometer till närmsta buss. Där kan man snacka om avstånd.

I måndags var sambon och jag iväg till veterinären för hälsoundersökning av Elin och Fridolf. Allt var okej med dem.

Idag har jag haft en ohygglig värk i övre delen av ryggen och tagit både Alvedon och Ipren, värken började i förrgår. Jag tror att värken är av att jag troligen spänt mig inför intervjun.

Ha det gott!

//

Fredag igen och…

i morgon fyller min son 19 år. Så jag har just bakat tårtbotten, som jag sedan ska göra tårta av i morgon. Sedan blir det säkert mer bakning i morgon. Men först ska jag följa med sonen till veterinären han´s Elin. Vi var där tidigare och då tyckte veterinären att hon vägde för lite. Fridolf var frisk och vägde perfekt enligt henne.

På söndag fyller min äldre bror 50 år, och vad jag hört så ska han´s närmsta kompisar dra ut honom på restaurang på någon herrgård eller liknande.

Min yngre bror åker iväg med en spansk arbetskamrat till Spanien och är borta till den nittonde september. Vilket jag tycker är välbehövligt, då han förhoppningsvis kan få koppla av.

För övrigt går allt sin gilla gång, lite spänd i nacken, så det blir till att göra lite avslappningsövningar och stretching.

//

Vecka 39

I morgon har tonåringarna lovdag. Jag har inte heller något speciellt just att göra, jo egentligen, det är ju ett heltidsjobb att söka nytt jobb, men nu har jag läxa till nästa vecka då jag just nu går på vägledning på AF-hörsel. Vilken är hel bra! Det är en hörslepedagog, en arbetspsykolog och en audionom. Sedan har en socialkonsulent informerat om vilka resurser man har tillgång till när man har funktionshinder.

Arbetspsykologen berätta en massa som jag kände igen mig i, och nu förstår jag att jag inte är ensam om att känna och må som jag gjort under detta år, då det är fullt normalt att ha denna kris, när man har fått detta funktionshinder.

Det är tre till deltagare och eftersom att upptagningsområde är ganska stort så kommer en ifrån Norrköping, en ifrån Gotland och den tredje ifrån Stockholm  och så jag ifrån lilla Knivsta. Vi ska träffas två dagar i nästa vecka också. Jag tycker att det är jätte nyttigt att få träffa andra med samma funktions hinder som jag har. Bara detta att få dela tankar och funderingar och känna att man inte är ensam.

För en månad sedan så införskaffa sig sambon en ny skäggagam som han kallar för Fridolf.

 
Fridolf
Fridolf

//