Veckan som gått…

Dottern verkar inte ha lika mycket värk i sina tänder och käke längre. Hon fick träffa sin tandläkare i fredags och han slipade och fixade med både hennes tänder och bettskenan och sa att det förhoppningsvis skulle hjälpa men att hon kunde fortsätta äta värktabletter i fall hon hade ont, och höra av sig om det började göra ännu mera ont. Remissen till tand och käk specialisten skulle stå kvar, så vi får invänta en kallelse.

I måndags så fick vi vårt nya bredband, FiberLan, installerat. Bostadsrättsföreningen har köpt in alla saker, bredbandsswitch, telefonadapter, två stycken digitalboxar, med en liten switch. Under veckan som varit har vi testat om det fungerar men digitaltvn fryser tv bilden hela tiden och det knäpper till konstigt, så vi har ringt supporten tre gånger nu. Idag på förmiddagen så testade jag igen och då fungerade det men när jag startade tv för att visa sambon när han kom hem så var det samma fel igen. Det är felanmält så de skulle skicka en tekniker, men ingen har hörts av idag.

Igår var jag på mentors samtal med sonen och idag med dottern. Båda två sköter sig jätte duktigt då de har VG i nästan alla ämnen och några MVG också. Sonens mentor menade att hon ville slå vad med sonen att han kommer att vinna SM i skolan, då de brukar ha tävlingar på byggprogrammet. Det som alltid sägs på dessa samtal är att båda mina barn måste vara mer muntliga på lektionerna, och visa sig mera då de är lite för tysta, vilket de har ifrån mig. Mina barn försvinner oftast bland de andra som syns och hörs mest. Dotterns mentor sa att han föredrar att dela in klassen i mindre grupper, med en lärare i varje, för då hinner de se alla bättre. Min dotter går Medieprogrammet med inriktining mot tryckteknik och de arbetar hela torsdagarna i tryckhallen med många maskiner och därav är det fler lärare per klass antar jag . Hon lär sig offsett, screen och digitaltryck på de mesta material. Sonen har gjort sitt inriktningsval nu och har valt Plåtslagare i första hand. Han är ledig alla förmiddagar nu fram till påsk då han har provat på allt klart inom bygg, och har endast kärmämna kvar på eftermiddagarna. Sedan efter påsk så ska han börja med sitt inriktningsval.

Härom dagen fick jag ett mail ifrån Proffice, då jag sökt ett tillfälligt jobb på skatteverket, de ville ha mer information och sedan fick jag ett mail till att jag var välkommen på ett hasighetstest,. Jag var in i går och gjorde testet och jag hade 84% rätt på testet. Idag när jag öppnade min mail så hade jag fått ett mail till att jag är välkommen på en gruppintervju. Undrar hur det ska gå, med den?!

Jag har även lämnat in en ansökan till vuxenutbildningen i kommunen. Jag sökte till ekonomiassistent, och idag fick jag ett mail ifrån skolan att jag var välkommen, men jag har inte fått något antagningsbesked med start datum, så det borde jag få snart också. Så nu blir det till att införskaffa sig i studiematerialet och en webbkamera, eller om jag lånar dotterns. Utbildningen är på distans, 400poäng. Böckerna blir kostsamma, men jag har hittat de begagnade på Internet, så då kan jag komma ner i pris.

Nu är det fredag och helg igen. Imorgon är vi bjudna på 40-årskalas egentligen, men sambon har ringt och sagt att vi inte kommer. Det är nämligen en viktig hockeymatch på tv som han inte vill missa, inte mig emot för jag är inte så värst sugen på att åka, av flera anledningar. Dels detta med min hörselnedsättning, (säkert svårt för hörande att förstå), men det är skitjobbigt för mig att umgås med flera sammtidigt. Föredrar väldigt små sammakomster, på tu man hand, så att säga, så jag har större chans att vara med i samtal, vilket inte fungerar alls med för många närvarande, och då spelar inga hörapparater i världen någon roll. Jag får oftast ont i magen av att ätat borta, troligen pga att jag inte kan slappna av, utan spänner mig och är orolig av mig. Jag tror att jag har social-fobi på något vis.

Ha en trevlig helg!

//

Dottern hemma och har ont…

Min dotter har fortfarande ont i käken och tänderna, hon tar värktabletter som inte hjälper, möjligtvis en kort stund. I tisdags kväll så tittade jag efter, då hon sa att det sitter en tand ovanför de andra tänderna, och mycket riktigt en liten bit av en tand syntes i tandköttet ovanför. Min starka tanke är att hon håller på och får visdomständerna, hon är ju ialla fall 18 år, och jag fick mina vid 20 år ålder. Jag ringde 1177, men de kunde inte hjälpa mig utan att jag skulle ta kontakt med folktandvården igen. Så i onsdags morse så ringde jag till folktandvården igen och jag fick en tid vid strax efter nio, och samma tandläkare som förra torsdagen tittade och såg tanden och sköterskan tog en röntgen bild, men tandläkaren sa att det kunde vara olika saker, men inte en visdomstand, och ville inte göra något då han var osäker, så vi fick gå hem med en flaska med något som dottern skulle skölja munnen med, då hon hade en infektion, och sa att hon skulle ta varannan alvedon och varannan ipren var fjärde timme, och så ska vi vänta på en kallelse ifrån tandspecialisterna.

Men idag så ringde en sköterska, troligen den som tog röntgenbilderna och frågade hur min dotter mådde, och jag sa som det var att hon är ledsen, har väldigt ont, kan inte sova, och studierna drabbas. Hon sa då att hon bokat in min dotter på en tid till en annan tandläkare i morgon lunchtid. Jag tycker att det var väldigt snällt av sköterskan att ringa mig.

Nu hoppas jag att det går bra imorgon. Dottern har inte mycket frånvaro ifrån skolan men nu blir det tre dagar denna vecka och en förra vecka pga sin värk i tänderna.

I går besiktade jag bilen och fick förstås efterkontroll då sambon av någon anledning inte lagt i den monterbara dragkroken så då blev det till att punga ut med två hundra kronor och en resa till alldeles i onödan för slarv. Jag tänkte på dragkroken innan, men tittade inte efter, då jag tog för givet att den skulle ligga där bak.

I morgon är det fredag igen, jag måste koppla bort denna tidspress som jag känner hela tiden, jag har ju all tid men kan ändå inte låta bli att känna en stress av tiden.

I onsdags skulle jag ha åkt till kuratorn på hörcentralen, men dottern värk kändes viktigare, så jag har fått en ny tid på måndag istället.

Jag funderar på att söka utbildning för att göra något medans jag söker ett nytt arbete. Min coch säger att jag ska söka Ekonomiassistent utbildning för då har jag lättare att få en administrations tjänst för det räcker inte med att jag har datakörkortet och gått Distribution och kontorslinjen på gymnasiet. Hon menar att det finns massor med lediga arbeten, men jag får inte riktigt det att gå ihop då jag läste i tidningen att det finns ett överflöd med redan utbildade och som har erfarenheten.

Jag måste hitta ett arbete som arbetsmiljö som passar mig och min hörselskada, för är det en bullrig miljö så kommer min hörsel att bli sämre fortare. Jag vill ju kunna arbeta i minst 20 år till, förhoppningsvis.

Nej, ha det och god natt

//

Vart tog dagarna vägen

Nu är det fredag igen och jag förstår inte vart dagarna och veckorna tar vägen. Jag har nog mest gått och här och gråtit.

I onsdags fick vi i alla fall alla kablar och uttag installerade för vårt nya bredband. Vi får FiberLan om någon veckan och slipper combort i april. Det var ett väldigt spring här då de installerade jag fick det till sex stycken totalt som var in här, men endast två var upp i sovrummet ialla fall. Allihopa var nysvenskar, då de pratade på sitt språk.

I tisdags fick jag mail i från veterinären att hon gjort obduktionen på Tjabo då även hon ville veta vad för sjuk han var. Blodprovet visade på väldigt höga värden för både lever och njurar, och en blodbild som hon aldrig sett förut. Levern var mycket sjuk och kraftigt förstorad och gulaktigt missfärgad. Hon hade skickat iväg blodsvaret till specialister på Strömsholms Djursjukhus.

Idag ringde veterinären igen då hon fått svar i från specialisterna. De hade inte heller sett något liknade, men det visade sig att våran Tjabo hade cancer i blodet, och kraftigt elakartad sådan. Det hade inte gått att rädda honom även om vi tagit kontakt med henne tidigare. Det känns lite lättare att veta att han var obotligt sjuk och att han fick somna in men vi saknar honom så mycket, våran lilla Tjabo.

Nu är det dottern som jag mest oroar mig för då hon har sådan värk i sin tand och käke. Hon var hemma i går och då ringde jag tandläkaren och fick en tid för henne. Vi var ner men de kunde inget hitta så han skulle skicka en remiss till tandläkarspecialisterna i U-a, så hon kommer att få en kallelse. Men jag glömde fråga hur snart. Dottern sover dåligt och tar två alvedon som bara hjälper knappt två timmar sedan har hon ont igen. Jag bävar för det värsta, att hon har en infektion i käken eller något i den stilen. Hon har haft värk från och till i över ett år nu, och tandläkarna säger att hon är stressad och spänd, så hon fick en bettskena att ha när hon sover. Jag vet inte om jag ska behöva sova inne hos henne för att höra om hon biter ihop/gisslar tänder på nätterna, men hur ska jag höra det då jag nu är hörselskadad. Nu har hon gått och lagt sig i alla fall, ovanligt tidigt, för att vara henne. Sonen är ute med sina två kompisar och deras hundar, sedan går de nog hem till ena kompisen och tittar på film, som har blivit lite av en tradition för dem, och kommer hem strax efter midnatt. Det är skönt att sonen har vänner som han umgås med men dottern har fortfarande bara sina vänner på Internet, som hon träffar någon gång då och då på riktigt.

Idag fixade jag i ordning en mobiltelefon till min mamma, då både min yngre bror och jag tycker att hon ska ha en då hon är ute och går, både själv och med min brors barn.

Ha en trevlig helg!

//

En ny dag

Tonåringarna gick iväg till sina bussar som vanligt fast jag sa att de fick göra som de ville, då det är tillåtet att vara hemma och gråta, när man har sorg.

Jag ringde till veterinären strax efter klockan 8 och talade om att Tjabo hade somnat in i går, och hon anade det då han var så dålig.  De hade inte läst mailet ännu, som jag skrev i går. Jag frågade om jag möjligen fått fel medicin men nej då, det var rätt. Veterinären berättade att hon tittat på blodprovet och sa något om vitablodkroppar och njurarna och i kombination av båda så var Tjabo väldigt sjuk så det var väntat att han inte skulle klara sig. Veterinären skulle även skicka vidare blodproverna till en specialist då hon menade att det var något mer ovanligt med provsvaren som hon aldrig sett förut, och själv ville ha svar på. Hon skulle höra av sig när hon får alla provsvar senare i veckan.

När jag frågade var vi skulle göra av Tjabo så sa hon att hon väldigt gärna tog emot honom gratis för att göra en obduktion då hon gärna ville veta vad han hade för fel. Jag känner att det är okej, då jag både vill och inte vill veta vad det var för fel på Tjabo, sedan skulle de kremera honom.

När jag pratat klart så rann tårarna igen.

Jag ringde sedan och försäkrade Elin, åt sonen, vilket verkligen kan vara värt (lite mer än 500kr/år),  ifall att det händer något med henne i framtiden.

På eftermiddagen ringde min bror och lite senare så kom han med Vackra, rottisen, som vi/jag skulle passa medans han var på ett viktigt möte. När sambon sedan kom hem så tog vi henne med för att åka och lämna Tjabo till veterinären. Jag lämnade även in medicinerna då de säkert ha mer nytta av dem än vi.

Jag hoppade över gympan på Friskis&Svettis ikväll då jag känner att jag är så trött då jag sov så dåligt i natt som var. Jag vaknade vid 3.30 ca och kunde inte somna om .

Inatt måste jag sova för i morgon ska jag till Lyttkens & Partners på eftermiddagen.

God natt

//

Sorgens dag idag

Sitter här och gråter och gråter, även dottern gör det. Sambon och sonen visar inte sina känslor med gråt, inte än i alla fall. Allt är så sorgligt och hemskt som det får vara såna här dagar när en vän går bort. En vän som vi fick ha till låns i två och ett halvt år.

Frågorna är många. Varför blev det så här? Vad gjorde vi för fel,  jo vi tog honom till veterinären för sent, men det lät som att vi kom i tid, men det kan vi inte ha gjort. Vi tog ut medicin men hon på apoteket verkade osäker på medicinen fick jag en känsla av, men man ska väll lita på att man får rätt? Kan vi ha fått fel medicin?

I går när vi kom hem så tömde vi terrariet med sand och la frottehanddukar i botten som vi fick tillsagt oss. Vi la han tillrätta under värmelampan. Efter ett tag gav vi honom den ena medicinen, pencilin. Hon vi lät honom vila, vi ville inte vara jobbiga mot honom med att bada och sätta salva, men vi borde kanske ha gjort det eller? Vi gav honom inte heller den andra medicinen som skulle vara smärtlindring, då vi tänkte att han ju redan hade fått smärtlindring. Skulle vi ha gett honom det ändå? Jag har ändå en känsla att vi fått fel medicin till honom.

Imorse tittade han på mig och sedan när dotter kom så sa hon att han bajsade, så när han var klar så flyttade jag på honom så att han inte skulle sätta sig i bajset, och kunde ta bort bajset. Han kändes väldigt slö och slapp i kroppen.

Sedan stack dottern och jag iväg och delade reklam, och när vi kom tillbaka hade sonen och sambon klivit upp. Sambon gav Tjabo medicin, vilket jag känner att det kanske var för tidigt då det inte gått ett dygn än. När han försökte ta i honom så gapade han och vred sig konstigt som om han hade kramper och väldigt ont i kroppen. Eftersom att han gapade så passade vi på att få i honom lite vatten som han svalde, och sedan den smärtstillande medicinen. Sedan lät vi honom vara och när dottern sedan en kort stund efter tittade på honom å sa hon att han inte andades längre. Vi kollade och ja han var helt livlös och reagerade inte när sambon petade på honom vi kollade flera gånger innan vi var ganska säkra på det.

Jag fick panik och kände vad gör vi nu? Vi lät honom ligga ett tag men sen belslutade vi oss för att bädda ner honom i en kartong, och ställde ut honom i förrådet som är kallt. Jag skickade ett mail till veterinären att någon skulle höra av sig i morgon bitti annars så ringer jag och pratar med dem. Jag känner att jag vill veta provsvaren och om vi fått fel medicin till honom, sedan vill jag veta var vi ska göra av honom. Om vi får gräva ner Tjabo i våran lilla trädgård eller om vi måste komma med honom till kliniken eller om vi ska lämna honom någon annanstans. På ett sätt önskar jag att det visar på provsvaren att han hade något som var obotligt, och det bästa var att han fick slut på sitt lidande som blev värre de senaste två dagarna.

Sambon säger, att han slipper lida något mer nu. Jo visst är det det, men ändå, av vad led han av då? Vad kunde vi ha gjort för att han slapp lida och ha ont. Vi skulle ha åkt iväg tidigare redan när han kräktes upp en animalisk föda som han åt för flera dagar sedan. Egentligen borde vi ha åkt redan i höstas för en rutinkontroll och jag borde inte bara ha tänkt på att försäkra homom utan även ha gjort det. Jag kan älta detta om och om igen fler gånger om och i all framtid känns det som, precis som med allt annat jag grubblar och ältar om.

Min dotter har skrivit och lagt en del bilder på Tjabo i sin blogg.

Nu vet jag bara inte hur jag ska klara morgon dagen och om tonåringarna tänker sticka till skolan eller vara hemma och sörja. Jag ska i alla fall försöka få prata med veterinären eller någon där och sedan ska jag ringa runt och fråga om försäkringar till Elin.

Just nu är Elin en pigg och glad och skäggis men jag känner att vi verkligen måste hålla koll på henne vi minsta förändring eller konstigheter.

Snart är denna dag över också, då tiden har en viss förmåga att försvinna så fort.

Bilderna är från sommaren 2010 när Tjabo är på ”grönbete”, och får riktig sol på sig.

//